slangmigvidamubron

Molnen tätnade när två hungriga fiskare anlände till Båstad. Vi hann precis ur bilen och duka fram frukosten under bron innan ett rejält oväder styrde in från havet. Regnet öste ner och man frågade sig själv om denna dagen skulle bli en sån dag? En sån dag man haft så många gånger när det gäller fiske. En dag då det regnar oavbrutet. Där det känns som att för varje kast, rinner energin ur en och man tappar tron på det helt. Ungefär en minut senare kom svaret. Då hade jag lyckats rigga mitt spö och tog ett långt kast nerströms i mynningen. Pang! Spinnaren stannade lika plötsligt som oväntat och känslan av en kämpande firre på kroken var mycket välkomnande. Den slet sig dock men efter ett par minuter kom nästa hugg. 
- Nej nu skiter jag i att det regnar sa Einar och kastade ut flugan. Einar behövde inte stå i regn särskilt länge, för skuren drog förbi och något senare sprack himlen upp och till och med solen tittade fram på oss. 
 
  

           En besa som snabbt fick sin frihet åter.        

 Under de två nästkommande timmarna fick vi uppleva ett helt magiskt fiske. Jag drog upp tre fiskar varav en liten helt blank. Tappade ytterligare 4 st. Einarsson lyckade få en fin blank under måttet, men som gav en härlig och välförtjänt fight på flugspöet. Glädjen gick inte att ta miste på när han styrde fisken mot land. Den högg på en orange fluga som vi döpte till "Olvan". Öringarna reagerade för övrigt på just den färgen hela eftermiddagen. Känns säkert med grälla färger nu under våren.

 Einarsson med sin lilla blänkare, tagen på favvostället, i strömmen vid bron.

Med ett ökat antal fiskare och mer aktivitet nere vid ån, blev fisket sämre ju längre dagen led. Sent på eftermidadgen fick jag upp ytterligare en fisk, som vägde två kg. Även den fick simma tillbaka. 

 -En fin kamp, men de e ju din blanka storebror jag vill ha!          

Strax innan vi bestämde oss för att köra hem, small det till ordentligt på Einar spö. En större fisk hade tagit flugan. Den slet sig dock loss och till slut packade vi ihop och åkte mot Tyringe igen. Vi hade haft en kanondag. Fem öringar landade, sex-sju ordentliga hugg. Vi hade fått en skön eftermiddag i lagom temperatur. Vi hade fått trevliga samtal med åtskilliga fiskare som precis som oss, hittat hit till denna lilla pärla. Stensån har något speciellt. Jag vet inte exakt vad det är. Men något säger mig att inom en månad har någon av fiskarna här, landat en blanking betydligt större än de vi sett hittills. Sen kommer laxen. Kan bli en spännande vår/försommar i dessa miljöer!   

 Den flugfiskande "raggarskotten" in action!                                  

/ Fredrik